Hur släta över klassmotsättningarna?

Som ni kanske märker har det blivit mycket Göran Palm nu ett tag, och mina ämnesval tycks aldrig variera sig. Det blir så, jag snöar in på något ämne, kanske läser en bok och i en bok så finns det ju ofta flera grejer som bara måste lyftas fram, om en inte ska glömma allt ihop och om jag ska lära mig något alls. Palms bok var på många sätt både föråldrad och kanske inte alltid helt nyanserad, men bitvis lyste den upp med guldkorn, eller några riktigt vassa hugg i ryggen på de besuttna.

Här kommer mera:

“…det bästa sättet att släta över klassmotsättningarna tycks vara att privatisera och individualisera medborgarna, att locka dem med personlig fördel och karriär så att de glömmer sin klass, att locka dem med kärlek och familjelycka så att de glömmer solidariteten, att passivisera dem med privatkonsumtion så att de glömmer kampen.” 

Hela kapitlet  “Den fria debattens ghetton” är alldeles underbart, där han lyfter fram skillnaderna mellan debattartiklar och insändare, hur folk med titlar tas på allvar medan de utan nonchaleras och han visar även hur det är okej att säga radikala saker i smala forum, utan stor publik, men att denna frihet är rätt begränsad till just dessa smala forum, som i praktiken förändrar väldigt lite (känner jag mig träffad eller…).