Att göra själv eller att bli stjärndiggare
juli 15, 2007
”I skolan får vi fortfarande lära oss att själva skriva, teckna, sjunga, spela, idrotta och gymnastisera. Utmärkt. När vi sedan går hem från skolan och läser tidningar, hör på radio eller ser på TV får vi bara uppleva hur andra skriver, tecknar sjunger, spelar idrottar och gymnastiserar, och inte vilka andra som helst utan specialister och professionella som är mycket skickligare än vi själva. Vi inbjuds att avnjuta och beundra dessa stjärnprestationer, och vi gör det gärna eftersom vi av egen erfarenhet vet hur svårt det är att skriva, teckna, sjunga, spela, idrotta och gymnastisera så bra. Men vi inbjuds så ofta och så enträget att bara ta emot, att bara beundra och kommentera vad stjärnorna gör, att ett fördystrande ljus snart faller över våra egna amatörmässiga aktiviteter.
Så länge jag själv tyckte det var roligt att teckna, sjunga spela och gymnastisera jämförde jag mig inte med några stjärnor utan jag var fullt upptagen av att göra mitt bästa, av att uttrycka mig, av att få utlopp för lustar jag bara till hälften förstod, av att skapa. Men när jämförelsens gift började verka, så att glädjen blev beroende av framgång och hävdelse över andra, då slutade jag upp med detta…Samma gift som när det gäller teckning, sång spel, slöjd och idrott fått mig att ge upp och bli vad massmedia dagligen och stundligen tutar i oss att bli: tittare, stjärndiggare.
Är det inte detta som sker på alla områden där stjärnkult och idoldyrkan, mästerskapstänkande och personlig berömmelse odlas och exploateras, att kulturpyramiden med sin breda bas och sin smala topp vänds upp och ner? Att den stora mängden numera är att finna högst upp, kring stjärnorna och mästarna, men inte längre som aktiva utan som begapare, som konsumenter, som kringsnackare, medan basen av vanliga aktiva och självförverkligande är liten och smal? När detta sker förtvinar kulturen, och så tycks det ha gått med idrotten och musiken.
Ibland har man en kuslig känsla av att samma sak håller på att hända inom politiken, inom partierna, inom löntagarorganisationerna: att miljoner begapar cheferna-ledarna-stjärnorna när de lägger ut texten och diskuterar i TV-rutan, medan bara ett fåtal tar aktiv del i arbetet, går på mötena och verkar på fältet. Och då förtvinar folkstyret.”
G.Palm
